Att minnas

Eftersom jag inte kommer att få några nya minnen av och med Jonathan, så känns de minnen som jag har så oerhört viktiga för mig. Jag vill minnas precis allt och det är väl omöjligt, men ibland kan det kännas så frustrerande att inte komma ihåg vissa saker.

Vilken var hans favoritmaträtt? Vilket godis tyckte han mest om? Tyckte han om att äta grönsaker?

När vi gjorde hemmapizza för någon vecka sedan så funderade jag på vad han skulle ha velat haft på den…

Jag vet att Jonathan tyckte om pannkakor och att han rullade ihop dem innan han åt, precis som några av hans kusiner gör nu. Jag minns också att han tyckte om frukt, favoriterna var päron, banan och kiwi. Han var även ett litet ”kak-monster”, precis som resten av familjen.

Ibland frågar jag Jonathans storasyster om hon kommer ihåg, för vissa gånger känns det inte som om jag inte kommer ihåg något alls. Så då är det skönt när vi kan prata med varandra om honom och hjälpas åt att minnas.

Fick ganska nyligen höra att en tremänning till Jonathan berättade att han hade lärt sig ramsan ”Tack för maten den var god, mitt på bordet stod en ko… o.s.v” av Jonathan.

Berätta gärna om just era minnen av Jonathan, de är så oerhört värdefulla för mig.