Den 3 september är det årsdagen för olyckan! Den dagen brukar vara jobbig men har ändå gått relativt bra de senaste åren. Men nu känns det extra svårt eftersom det i år är 6 år sedan Jonathan dog och då har han varit död längre tid än vad han har levt. Och jag har så svårt att förstå att det har gått så lång tid, för mig känns det helt ofattbart.
Om Jonathan fortfarande hade varit i livet skulle han ha fyllt 12 år den 29 september och börjat i årskurs 6. Att se hans dagiskompisar som bara var små barn sist man såg dom men nu har vuxit upp till långa tonåringar, gör så ont i mig. Jag önskar så starkt att även Jonathan hade fått växa upp och bli stor.
Livet är en hård skola som jag inte alltid förstår mig på. Men tydligen är det så att ju längre man har kommit desto svårare prövningar får man. Det känns som om jag har kommit så långt man kan i denna hårda skola…
//Birgitta